Rökning är ett av de läckraste sätten att laga mat. När man kan några grundregler är det också väldigt lätt och smidigt.
Vad lönar det sig att röka?
Den mest populära råvaran att röka är fisk. Fet fisk som lax, sik, braxen, flundra och siklöja anses av många vara bäst rökt, men prova också abborre, gös och gädda. Kännetecknen för färsk fisk är klara ögon, elastiskt kött som inte heller lossnar från benen eller ryggraden, ett tunt slemlager på skinnytan och framför allt en färsk doft. Små och medelstora fiskar kan rökas som sådana efter att de rensats, större är det bra att röka som filéer. Rökt fisk behöver inte heller fjällas. Förutom fisk lämpar sig rökning för kött, ostar, samt frukt och grönsaker. Till exempel Brie-ost blir en snygg delikatess med en rökt nyans, och hamburgare stiger till en helt ny nivå när biffen går via rökugnen eller genom att sätta på brännaren för rökaromlådan.
Salt på fiskytan och färg åt köttet
Fisken som ska rökas kan saltas innan den röks med löst salt, t.ex. grovt havssalt eller i saltlag. Vid saltning med löst salt kan fisken saltas i några timmar eller tills över natten, beroende på storlek och saltets mängd. Torka av överflödigt salt innan du röker. När man använder saltlag är det en bra idé att lämna fisken helt täckt i lagen minst 12 timmar, styrkan i lagen bör vara 5-10%, enligt smak och tycke. Om du vill salta fisken först efter rökningen, sänk den heta fisken eller filéerna i het 10 %:ig saltlag i några minuter. Du kan få färg på köttet i stekpannan före köttet röks. Kyckling, ostar och grönsaker kan läggas i en rökugn utan förberedelser, förutom önskade kryddor.
Rökningsspånen ger röksmak
Ett tunt lager rökspån strös på rökugnens spånplåt, varigenom matens aromatiska röksmak bildas. Försäkra dig om att spånen är fuktiga. Om det är för lite spån blir röksmaken menlös, men om det är för mycket spån kan de fatta eld. Den gyllene medelvägen hittas genom att experimentera. Du kan också prova spån av olika träslag som ger en lite annorlunda röksmak. Al är det mest traditionella spånet för rökning. Det finns också spån gjorda av t.ex. äpple, ek och hickory, var och en ger sin egen rökarom. Äpple är lätt och sött fruktigt, medan hickory i amerikansk stil har en stark och intensiv röksmak. Ekflis spetsad med bourbon ger nyanser. Du kan också få olika smaknyanser genom att använda enkvistar ovanpå de rökta spånen eller genom att placera citronskivor på rökgallret bredvid fisken. Du kan också fukta spånen med till exempel mörka och starka öl eller vin för att ge extra smak.
Rökning
Före den första användningen är det bra att hetta upp rökugnen ordentligt. Rökningstemperaturen är ganska låg, vanligtvis under 100 grader, för att ge tid åt röken att bildas och för att fisken som ska rökas inte ska torka. Till exempel lax röks vid 90–92 grader i cirka 50–60 min, beroende på filétjockleken. Ett framgångsrikt resultat påverkas av produktens färskhet, röktemperatur, mängden salt, spån/flis/pellets som används och röktiden. Det bästa resultatet hittar var och en själv genom att experimentera, ett enda rätt sätt att röka finns knappast. Mustangs el- och gasrökugn har dock bra redskap för ett fantastiskt slutresultat, som t.ex. temperaturkontroll, tidskontroll, vattenbad och rökregleringslucka. Om du vill ha mer färg på fisken eller köttet du ska röka, tillsätt 1–2 bitar socker ovanpå rökspånen som naturligt ger maten som röks en mörkare färg när det brinner.
Och sedan njuter vi
Rökt mat är bäst omedelbart efter rökning och köttet lossnar lätt från skinn och ben. Men om du ändå tror att allt inte kommer att gå åt på en gång, rensa köttet från benen innan fisken eller köttet svalnar så är det lättare att få bort det. Nästa dag blir den rökta fisken en utmärkt pasta, fyllning för bakad potatis, eller smörgåspålägg bara som sådan. Det går också att frysa rökt mat så länge du stänger fryspåsarna tätt och ser till att det inte finns luft kvar i dem.
